50 shades of grape

I vårt förra inlägg plockade vi russinet ur kakan och gick direkt in på vinets smaker och hur det relaterar till tillverkningsprocess och lagring. De primära, ofta fruktiga tonerna kan få en annan karaktär beroende på processer så som malolaktisk jäsning, som kan ge inslag av bröd och smör, och lagringen, som kan ge inslag av exempelvis chark. Nu ska vi gå i omvänd ordning från limpa till ax och botanisera oss i hörnstenen för allt vinmakeri, nämligen druvan.

‍

Toppen på isberget ger oss det mesta

Först och främst vill jag lägga lite fakta på det metaforiska bordet. Det finns idag över 10.000 kända druvsorter och ca. 1000 av dem produceras för kommersiellt bruk. Dock behöver vi inte dunka huvudet upprepat mot väggen över detta, då enbart 50 druvor står för ca. 70 % av alla druvor som odlas. Här är en av de få gångerna vi faktiskt får lovorda människans attack mot den biologiska mångfalden! Med lite tid och ambition kan man memorera dessa om man så vill, men det jag personligen tyckte var mest intressant med druvan var allt runtomkring. Allt från den stora betydelsen från jordmån, vindar och druvans genetiska förutsättning till de lagar om vad som faktiskt får odlas på bestämda platser. Vi ska kika lite närmare på några av dessa i relation med ett par välkända druvor.

Den fruktiga divan Pinot Noir

Ta druvan Pinot Noir som exempel. För en vinälskare kanske tankarna går till fruktiga viner som gärna dricks unga och friska. Eller så kanske man begrundar Bourgogne, en region i Frankrike välkänt för just denna typ av vin, då klimatet är väldigt fördelaktigt där och Pinot Noir är en druva ökänd för sin svaga genetiska uppbyggnad. Den gör sig bäst i ett något varmare klimat. Detta innebär absolut inte att försök till att odla druvan i svalare klimat som Tyskland inte har försökts, och faktiskt lyckats. Men, om klimatet blir för svalt så kommer inte druvan att mogna tillräckligt, vilket av naturliga skäl kan ställa till med problem. Å andra sidan kan för hög värme också vara problematiskt. På många ställen i Kalifornien är det för varmt för att odla denna druva och trots att ca. 90-95 % av USAs export kommer ifrån Kalifornien är det inte ovanligt att just Pinot Noir odlas lite längre norr utöver, nämligen Oregon.  

Lagspelaren Chardonnay

Vill vi begrunda raka motsatsen till Pinot Noir så kan man ta Chardonnay som ett praktexempel. Denna druva är betydligt mer tålig och har med stor framgång odlats från allt till svala Chablis till varma Kalifornien. Dessutom är den betydligt mindre aromatisk i sin karaktär, vilket innebär att druvan i sig är mer av en lagspelare än diva, och snällt lämnar plats åt tillverkningsprocessen av vinet för att ge karaktär. Därför är det inte ovanligt att viner baserade på Chardonnay kan få en framträdande fin, ekig smak som oftast kommer från ekfatslagringen. Med detta sagt så finns det naturligtvis regionala variationer i smaken beroende på klimatet druvan odlas i. I det svalare klimatet kan druvan få en ton av grön frukt såsom äpple och päron, medans man i varmare klimat får mer stenfrukt och tropiska karaktärer såsom citrus och persika.

Självfallet kan man fortsätta nörda ner sig och verkligen dra allt till sin helt onödiga spets, men om jag ska vara helt ärlig så är jag personligen nöjd med analyser på denna nivå. I takt med att man dricker mer kommer man naturligt att lära sig mer efterhand. Kunskap släcker nyfikenhetens törst likt vinet släcker våran, om du bara ger den chansen.  

Så drick något gott, lär dig något nytt, och så ses vi nästa gång.

‍

Väl mött!

‍