Pärlor åt vin: En amatörs resa i vinvärlden‍

Vin är för somliga bara en dryck, något att förtäras i goda vänners lag. Detta är inte fy skam och de flesta kan få ut det mesta av denna brygd utan att ägna någon djupare tanke åt vad vi har i glaset. Men för dem som likt malen till den lysta lampan dras till kunskap om livets druva finns här mer att hämta. Vi stoppas bara av det faktum att vinets firande alltför ofta högtidlighålls i beklädda rum av högtravande stroppar. Vem vågar ha en åsikt där?! Personligen har detta alltid varit lite avskräckande för den lekmannaandan jag ofta för med mig, men efter studier ägnade åt mat- och dryckeskunskap på Örebro universitet kan jag med förtjusning meddela att detta hjärnspöke alltmer börjar släppa.

I en rad kommande texter kommer ja dela med mig av vad jag lärt mig och tillsammans kommer vi okonstlat och opretentiöst djupdyka i detta förtrollande ämne vi kallar vin. Om ni så behagar, naturligtvis.

Det första vi behöver lära oss är att vinprovning inte är lika högdraget som Shakespeares blommiga sonetter som man kan ana vid första anblick. Termer och benämningar är inte till för att förtjusa, utan för att kommunicera. Dikt och prosa ska kastas ut med badvattnet, här är det tydlighet och klarhet som regerar. Beskriver du ett vin som “hög syra” kommer folk att veta vad du pratar om. Beskriver du ett vin som “känslan att vandra genom ett sädesfält en sen midsommardag” kommer folk tro att du tappat det. Det är här vi ser poängen med att kunna analysera och sätta ord på vin.  Det ger oss ett gemensamt språk. Detta är i sig en konst: Konsten att tala om vin.

Vad har vi då för termer i vårat lexikon? Detta kommer vi diskutera mer djupgående i senare, men en kort glansning över WSET’s vinprovningsmall ger oss något att börja jobba med. Här finner vi skalor inom olika kategorier, såsom utseende, doft, och smak. Låt oss kika lite närmare på det mest väsentliga, dvs. smaken. Vin har 3 olika typer av smaker, de primära smakerna, de sekundära smakerna, och de tertiära smakerna. De primära smakerna har med vinets råvaror och dess alkoholjäsning att göra. Här hittar vi mycket fruktiga toner; röda frukter såsom körsbär, citrusfrukter såsom citron, och stenfrukter såsom persika. I princip alla viner har flera primära smaker. Sedan har vi de sekundära smakerna. Dessa smaker associeras med själva tillverkningsprocessen av vin. Är ett vin åt det lite mer smöriga och krämiga hållet är detta en sekundär smak, som har framkommit under en process av malolaktisk jäsning. Även brödiga toner hör till de sekundära smakerna. Långt ifrån alla viner har sekundära smaker, men i regel så har de lite bättre vinerna i alla fall en not av dessa. Till sist har vi tertiära smaker, och här hittar vi smaker som kommer fram vid lagringsprocessen av vinet. Exempel på tertiära smaker är läder och torkad frukt för röda viner, och petroleum för vita. Dessa smaker är lite mer ovanliga att stöta på, men ska inte enbart för sig ses som ett tecken på ett bra, högkvalitativt vin. Dock så går de ofta hand i hand.

Förhoppningsvis har jag nu lyckats förmedla en bit kuriosa på ett sätt som inte blivit alltför träigt och styltigt för er palett. Med dessa ord får jag tacka för den här gången och höjer min bägare i en förhoppning att få dela med mig mer av denna värld vi älskar till just dig.

Väl mött!